I artikeln “Genteknikens mörka historia” (http://henrikbranden.se/svara-fragor/genetikens-morka-historia/,hämtad 2016-04-18) berättar författaren Henrik Brändén om genteknikens historia. Han uppmanar att titta tillbaka i historien när genteknik används, eftersom historian bakom gentekniken är mörk.Henrik Brändén berättar om hur många vetenskapsmän hävdade mycket utan bevis, som att egenskaper var ärftliga, men även att man kan dela upp raser efter värdighet. Genetiker och antropologer oroade sig för att de högvärdiga”ariska”, höll på att blandas ut för mycket med mindervärdiga raser. Begreppet “rashygien” drev fram de tyska professorerna Bauer, Lentz och Fischer till att skriva en lärobok om “Ärftlighetslära och rashygien”. Utan vetenskapliga bevis menade de att rashygien bör tillföras. De högvärdiga, friska ariska arvsanlagen blandades ut med anlag från mindervärdiga raser. För att rädda den nordiska rasen krävdes en upprensning av dess arvsanlagFörfattaren beskriver att Adolf Hitler skrev “Mein Kampf” med inspiration från “Ärftlighetsläran och rashygien” medan han var i fängelset. Dessa idéer fördes fram på riktigt när nazistpartiet tog makten i Tyskland. Målet var att rensa Europa från judar och romska arvsanlag. Ungefär fem miljoner hade dödats i slutet av kriget. Enligt Henrik var vetenskapsmännen på denna tid mycket medvetna om vad som skedde och t.o.m bad om kroppsdelar eller människor för att använda de i forskning och experiment.Henrik Brändén berättar om hur grupptryck fått en stor makt och varit anledningen till att många invånare vände ett blint öga till koncentrationslägrena i Tyskland. Han pekar även ut att psykologiska experiment har gjorts för att testa om det här sortens grupptryck är verkliga. “Vi har alltså en stark tendens att lita på auktoriteter och vilja ha samma åsikt som alla andra. Vi vill slippa ta beslut själva, och istället lämna dessa till andra och följa med i strömmen. Vi vill inte sticka ut, vi vill istället njuta av tryggheten att alla i gruppen tycker likadant.”Författaren uppmanar läsarna att lita på sig själv och få en egen uppfattning vad som är rätt och fel. “Vi måste hitta svaren på dessa frågor inne i oss själva”. Annars blir vi lika lurade som tyskarna under andra världskriget. Han berättar om att ens åsikt blir påverkad av ens omgivning, han beskriver hur det dåtida samhället accepterade oftast tankar som idag anses otänkbara, som t.ex steriliseringen av kvinnor mellan 1920- och 1960 talet. Henrik Brändèn anser att hur vi tycker och tänker idag kan anses absurt av kommande generationer, medan idag är det acceptabelt med vissa åsikter.”Det är alltså troligt att det morgondagens människor kommer att döma oss för är något som vi gör i det godas namn, i namn av något vi betraktar som så självklart gott och riktigt att vi inte reflekterar så mycket över det.”Sammanfattningsvis tar Henrik Brändén upp hur genteknik och bioteknik kan ge goda konsekvenser, å andra sidan kan de missbrukas. Han säger att forskning är oförutsägbar och går ej att förutspå, därför öppnar experiment otroliga möjligheter. Men har säger även: Det är viktigt att folk skapar sin egen uppfattning. I ett demokratiskt samhälle har vi alla ett gemensamt ansvar för de beslut som fattas. Det gäller även besluten om vad de moderna bioteknikerna ska användas till.